Bryt ihop och kom igen.. heter det visst.

Nytt år, nya möjligheter... Så sägs det iaf.
Börjar sakta men säkert återgå till en normal vardag igen, efter att slutet på året inte riktigt blev som vi tänkt oss, då morfar lämnade oss veckan före jul. På dagen 1 månad efter att dom lade in honom. Så det gick fort, och det är väl både för och nackdelar med det.

Har spenderat senaste 2 dagarna mer eller mindre på sjukhuset, på diverse avdelningar.
Först med mormor till Dr. Kaunismaa igår (cancerläkare) och sedan med David till akuten på kvällen p.g.a att han högg sig i handen.....

Idag var det tillbaka till sjukan med mormor, för påbörjan av behandling 2... Och herregud säger jag bara.
Det känns som det inte handlar om ifall man får den där brutala sjukdomen mer.. Utan NÄR!
Visste vem varje patient var där, och det var i varierande åldrar. Så skrämmande, och så hemskt!
Det kändes bra att vara med mormor, det är viktigt för henne tror jag. Hon verkar så stark, men jag kan inte ens tänka mig tanken att tampas först med sorgen efter att förlorat någon man levt med i närmare 60 år, samtidigt som man själv skall kämpa mot denna jävla sjukdom!!

Samtidigt som det känns bra att finnas där för henne, så var det MYCKET MYCKET mer psykiskt påfrestande att vara med dessa två dagar än vad jag någonsin kunnat förestlla mig, och det är först nu ikväll som verkligheten hunnit fast mig. I stallet måste jag sätta mig ner i en box och bara stört tjuta!! LIVET ÄR SÅ JÄVLA ORÄTTVIST!!! Ingen skall behöva gå igenom det som en cancerpatient går igenom!! INGEN!!! det är lika grymt vem som än får det, men när en gammal kvinna som varit kärnfrisk hela sitt liv drabbas, känns det verkligen jävligt!! ( och som jag skrev.. det är lika jävligt vem som än får det, ung, gamma, eller medelålders)

Jag bara kände att jag måste få det här ur mig.. Ett jävligt deprimerande inlägg, jag vet. Men det behövdes.

Ha en bra kväll alla!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Mariah

Isn´t it weird how people talk shit about you,when the only thing they actually know about you is you name..

RSS 2.0