Känner mig totalt tom just nu. Känner mig otillräcklig och vet inte vad jag skall göra.

känns förjävligt att gå runt och se hur dåligt någon man älskar mår. Känns hemskt att inte veta vad man skall säga eller göra, för inget ändrar läget endå. Det är jobbigt. Det enda jag kan göra är finnas här och stötta och lyssna.

Livet är så förbannat orättvist. Det enda vi kan göra är att gå och vänta, och hoppas.. Fast vi endå vet hur det kommer att sluta. Samtidigt är det såhär livet är, och vi kan inte göra nått åt det. Det är livets gång.. Hur jävligt det än känns. Undrar när dessa tråkigheter skall ta slut, det är bara 4 mars enu och det har redan hänt allt för mycket.

Förövrigt fick vi ett litet avbrott i tråkigheterna igår och firade lillasyster Malin som fyllde 20 år.

ett riktigt trevligt kalas! tack för det :)

Nu skall jag vänta på att David kommer hem så att jag får krypa ner i soffan och bara va.

ciao